2010

Hoppsan! Igen är skrivandet direkt relaterat till hastigheten i livet. Absolut inte till händelser, för det verkar ju som att ju mer som händer, desto mindre tid har jag att skriva.

Idag har vi en skön söndag där alla skruttar runt och gör det dom gillar. Ella leker med lera, Johan läser tidningen och bakar äppelkaka, Viktor är på sitt rum och gör just ingenting (som vi ser iallafall). Jag har läst en månadsblaska jag köpte för man fick med snyggt läppglans, och ätit en knäckemacka med gubbröra.

Förra veckan fick vi hem papper om 'nollan'. Viktor börjar ju faktiskt skolan till hösten och det känns ju helt maxat. Lilla gubben, så stor, så snabbt. Det finns de som påstår att det är då som tiden verkligen börjar gå i raketfart. Jag vet inte riktigt hur det ska gå till!

Julen firade vi såklart i vårt nya fina hus och alla som ville fick komma. Alla kom! Värsta stafettsläkten. Först var Karin och Åke här innan jul och Hanna kom sent på lillejulafton. Även iår hade tomten råkat sladda förbi vår gran och lämnat en enorm hög paket! Viktor hade extremt svårt att vänta.. vänta måste vara det värsta när man är 5! Det hela löste sig med en present på morgonen, en innan maten och efter Kalle kom äntligen äntligen tomten. Stackars pappa Johan lyckades även i år missa honom. Nu var det dricka som skulle hämtas i källaren, förra året satt han på toalettet! Otur, verkligen!

Juldagen kom mamma och pappa från Karlshamn, och vi hade en jullunch till med alla innan tåget till Stockholm gick vid 4 tiden. Vi hann men en sväng på tekniska museét i Malmö. Alltid uppskattat hos alla, både stora och små. Det är ett roligt ställe, man hittar alltid något nytt som ökar på ens kunskapsbank med onödigt vetande.. Det är faktiskt så att de flesta sjörövarkaptener inte förlorade sitt öga i strid, som jag ju trott i iallafall 35 år utan de brände sönder det när de navigerade och tittade rakt mot solen för att bestämma position. Intressant.

När Asklunds (de gamla) givit sig av, kom vår Martin, och det blev mycket hackande sent på nätterna för Johan med lite sällskap. Den där frun går ju och lägger sig och somnar iallafall vid 12 snåret och då finns det många härliga ensamma timmar kvar och nörda på!!

Vi klämde inte lite kompisar också i mellandagarna och dagen före nyår drog vi till Beddinge för att traditionsenligt fira nyår med Hellsviks. Som alltid, mycket god mat och dryck, massa lek för barnen och kallt som tusan. Stoppdisco för kidsen och egen nyårsmiddag med föräldrar som passade upp med barnchanpagne och lite raketer, som småtjejerna blev livrädda för...

Sen kom äntligen lilla sinen Lut, som Ella kallar henne. Så stor tjej! Vi ser verkligen fram emot v. 7 i Bydalen!!

Växa upp

Förra veckan. Jag lägger Viktor och killar honom på ryggen som vanlig, då jag hör små snyftningar.
'- Jag vill inte bli stor! Jag vill alltid bo med dig och pappa.'
Lilla gullunge, jag var tvungen att lova att han får bo hos oss så länge han vill... (hoppas att det inte är till 27..)

Efter semsestern...

...börjar allvaret igen. Sista året för Viktor på dagis, helt skruvat, tänk att tiden går så fort. Han är som en liten tonåring, fast liten, och söt! Det ska bli spännande att se hur han blir i 14årsålders när det är så har nu... händelse från SAS:
-Här får du en legobåt! (Käck flygvärdinna)
-Säg tack nu'rå! (Viskande pappa.)
Mutter, mutter, '- tack..'
Det är tyst i ca 3 min (så lång tid tar det att bygga en legobåt med 5 bitar.)
- Jag vill ha nåt annat! (gnällig röst)
- Det blir inget annat nu, lek med båten.
- JAG VILL HA EN ANNAN LEKSAK!
- Det blir inget (trött och lite arg pappa)
- UUHHÄÄÄÖÄ.
Varvid den otroligt opedagogiska mamman ger honom Ellas (!!) leksak (som sover), schysst!
Det är tyst i ytterligare 3 min.
-Det här är inget kul! Jag vill ha en annan leksak (surmulen 4 åring).
Lite onämnbart skrik och bråk...pappan frågar tillslut:
-Vad vill du ha då!?
- Jag vill ha ett Nintendo!
Skitunge! Älskade lilla skitunge, ibland undrar man varför barnaga blev förbjudet (eller inte).

Vi har haft 3 underbara veckor i fjällen, ingen TV, ingen bompa, bara fjäll och spikning och äta ute och sortera stenar, hitta sjöborrar, fånga renar med lass0, läsa sagor, baka bullar och mumsa egenhändigt gjorda chokladrussin. 3 turer i linbanan, en toppbestigning av Njulla, en borttappat (och upphittad) mössa och fleeceväst, en slackline, lite målning av storstugan. Många granater, en marulk, en älg, en räv och en hare. Stalaktiter. Hög, hög himmel och en ny vy varje sekund över träsket. En kokt sik, en lammstek, ett par ugnspannkakor, många saftkalas, 3 bastubad, ganska många glassar.

Snart flyttar vi! Stort hus, liten trädgård, många ungar, var ska pianot stå. Ska vi stämma det nu kanske? Lägenheten känns helt plötsligt liten. Unken, liksom. Pulvermos och stekt korv till middag, Viktor gillar rostad lök, Ella gillar gurka. Alla gillar pannkakor (till efterrätt). 8 tvättmaskiner, 2 nybadade, sovande barn. Ett glas vin och några ostkrokar. 2 kg på 3veckor (eller var det 6?)

Ella stora flickan, håret i pippilotter, liten lugg, fixa, pyssla, älskar sina kaniner, älskar sin bror. Redan 90 cm! Viktor 111 cm, alla kläder för korta.

Nya bilder

Här kommer lite nya bilder! Vi har varit på Ven i helgen, mycket mysigt.
Idag har vi genomfört lyckad besiktning! Jippie! Snart är vi upprättade i ledet, så att säga, det är väl bara hund kvar snart. 6 årig bröllopsdag, 2 kids & snart hus! Viktor fattar och säger att han ska ha sitt kalas i huset! Hoppas hoppas allt med dagis går så smärtfritt det kan.

Sköna maj

Ojoj igen! Nu har det gått mer än en månad igen, men det är som lusten att skriva är direkt avhängig stressnivån i livet i övrigt. Fast jag vet ju att den går ner när jag skriver.

Sen sist har vi avverkat en långhelg i Madrid, en kortsemsester i Göteborg och Liseberg, en helg i Kåseberga, nytt jobb för mig och kanske hoppas hoppas hus att flytta in i i september. Så vid närmare eftertanke är det kanske inte så konstigt att tiden/lusten/orken inte funnits.

Alltså! 1 maj 'firades' i Spanien och 2 gullungar var faktiskt små änglar på flygresan, både ner och hem somnade Ella och sov hela resan, Viktor och jag hade köpt 10 pixiböcker på loppisen (vårt lördagsnöje) för 1 kr styck som lästes upp och ner och fram och tillbaka. Mest gillade han de från 50-talet. 'Svarte Tuff, Mina leksaker, Sagor för barn'! Vi gick på zoo, utforskade alla Madrids lekplatser och de blev betydligt smutsigare än vilket spanskt barn som helst. Ella ÄLSKADE spansk skinka och blev som en liten tiger när hon fick syn på den. Man fick passa sina fingrar!

Vi hade en härlig helg i Kåseberga med massa urgod mat som vanligt och härliga utflykter till havet. Viktor och Hedvig lekte olovandes med ett dockskåp som de hade 'vårstädning' i och 'ingenting har gått sönder!'. (Mental note, nästa gång en unge säger så vet man att något gått sönder. ) En vägg och en liten docka bland annat gick såklart sönder och ingen vet hur det gick till. Man borde kanske reagera när det leks otroligt tyst och snällt i flera timmar, men det är ju så trevligt!

Förra helgen drog vi till Göteborg, med en halvfungerande bil... som stannade i Fjärås av alla ställen. Det enda man vet när man lämnar in bilen på SAAB verkstan är att man blir grundlurad...suck. Vi är nu 4000 spänn fattigare och de har bytt batteri (var det nödvändigt) samt 'kamaxelgivare' (finns den över huvud taget?). Liseberg var en stor hit och Ella åkte farfarsbilar igen och igen och igen. Viktor åkte allt hundra gånger och bergochdalbanan först och sist, för 'att få ut allt skrik, mamma!'. Vi vann dock inget gosedjur på snurrlotteriet och 70 spänn senare fick vi köpa en skitkrokodil för 50 spänn. Man förstår ju att de går runt. Vår plan var att barnen skulle somna som små trötta myggor när vi satte oss i bilen. Mycket riktigt, Ella somnade redan innan vi satte oss i bilen, men Viktor höll sig vaken från Göteborg till Flädie (1 mil norr om Lund). 11.01 slöt han sina små ögon..

Nu väntar vi bara på besiktning den 8/6 så vi kan börja leva igen!
Jag hittar inte kameran så det blir inga bilder idag.

Fjällen

Jobb idag igen, känns som vi varit lediga både länge och alldeles för kort! Redan på Skärtorsdagen hoppade vi på tåget till Östersund för att träffa 5960! Vi kände oss som sköna barnfamiljen då vi stuvar in en kräkis, en supertrotsig och 2 stressade föräldrar i hytten. Till råga på allt funkade inte eluttaget i SJ's vagn från 60-talet. Typiskt! Viktor tycker iallafall det är jättehärligt att åka tåg och gillar att ligga och spana ut när vi dunkar förbi glesbygden.

Vaknade till SNÖ! Skumt när man kommer från ett våryrt Skåne där knoppar verkligen brister (syrénen vid domkyrkan har slagit ut). Snälla pappa Sven kom och mötte på stationen kl 06.20 och vi fick 2 mysiga dagar med föräldrarna också. Jag och Johan passade givetvis på att dra på stan. Man gillar liksom att shoppa i andra städer. MQ blir roligare på nåt vis (!!).

På måndag morgon satte sig glömska familjen på buss 162 mot Bydalen. Ragnar fick sladda in på busstorget ca 20 sek innan avgång då vi glömt vagnen i bilen...då har vi ändå stått en 15-20 min och väntat på bussen eftersom vår snälle bilchaufför trodde att det skulle ta 10 min att köra dit. Ok att deras bil låter som en traktor men det är faktiskt en Opel.

När vi väl var framme skyndade vi klart in i skidshopen för att hyra grejor till kidsen så vi kunde börja hetsåka. Johen efter en liten stund, lagom när Viktor fått på sig pjäxor. '-Har du sett min telefon?'. '-Du menar din hemliga prototyptelefon från jobbet som de typ måste tysta dig om du tappar bort den'. '-Ja, den.' '- Nej.'.

Tur att alla i Jämtland är så otroligt trevliga, inom 3 min hade Johan 2 telefonnummer hem till busschaffisen, som dessutom efter Johan ringt sin telefon typ 20 ggr vågade svara iden. Den låg kvar i nätfickan på stolsryggen, men var åter i hans hand efter en timme. Då hade jag nästan tappat Ragnars vantar och senare samma dag glömde vi Inas mammas skidor i backen (hela natten!). Tur att vi inte var i Åre.. Barna lyckades vi iallafall hålla koll på och inte glömma nånstans faktiskt. Jo, just det. En mindre lyckat glömning var ju också Ragnar som glömde Cumberlandsåsen till patén. Det gick nästan lika bra med lingonsylt, men det gick inte så bra med jordgubbssylt till blodpuddingen senare i veckan.

Viktor var, som vanligt, rätt så skeptisk i början, men det tog sig och efter lite mammaångest dag 2 (jag blir irriterad på honom när han inte ens vill försöka och blir som en säck potatis, då blir han jätteledsen för att jag blir arg.. ja, ni förstår hur bra det blir), så tog pappan över och då lossnade det. Sista dagen hade han inte ens tid att käka glass och åkte kanske 15 åk!

Ragnar hade en liten fanclub hela veckan. '-Va e Jang-Na??' '-Jang-Na köra Ella vagn', '-Mamma, neeeej, Jang-Na mata Ella', '-Va e Jang-Na??'. Lilla skrutt, hon blev kär! Ella ville inte åka skidor och uppskattade inte kalla vantar utan tyckte mest det var mysigt att sitta i vagnen och kolla på. Äta glass i solen var också en hit. Vi slarvade såklart lite med eftermiddagssovning så en kväll till Bolibompa (18.00) ser vi ett liten huvud nästan göra en framåtdykning ur soffan. Då satt hon upp och somnade, lilla hjärtat. Fjälluft är bra!

Vi är sjukt avundsjuka på fam Asklund (den yngre) som har ett superschysst hus som vi också vi ha. Fast gärna i Lund. Vi hopppas på att påskfirandet blir en tradition!

Älskade unge

Såja! Då var vi hemma igen efter en lite hektisk helg. Det började väl redan i torsdags. Johan var ute med lite kollegor och Viktor var hos lill-David och lekte. Ella och jag skulle tvätta (Johan bokar tider, och meddelar oss!) Vi ner i tvättstugan, Ella tycker det är supermysigt att 'hjälpa till' och vi är störtnöjda över att ha fått igång 3 fulla maskiner redan lite innan vår tvättid börjar! Vi drar upp på Mårtenstorget för att handla lite till pajen jag ska baka sedan och käka en glass i solen. Jag känner att jag har koll på läget! Sen får vi lite bråttom hem för att hinna hänga tvätten innan vi ska hämta Plutten. Tillbaka i tvättstugan hittar vi vår genomsura, halvtvättade tvätt göra stora stora sjöar på golvet där den är slängt. Skitförbannad går jag ut för att kolla att det verkligen är vår tid.... och den är ju i morgon .... suck! Tur för Johan att han inte svarade.

Johan och Viktor drog till Stapelbäddsparken lördags morgon kl. 7.30 (hmm.. vet inte vem som är mest drivande) och åkte skateboard. Johan är stel som en pinne och gnölar lite om en blå tumme. Jaja, ger man sig in i leken får man leken tåla..

Sen hoppade vi in i bilen och körde till Karlshamn, vår vana trogen hittade vi ett förfärlig fikaställe, som dessutom luktade bajs. Viktor passade på att bränna sig på (den första?) lilla ilskna brännässlan. Vi hade paj och bröd i bagaget och väl framme på Hantverkaregatan 55 blev det bus och stoj och kurragömma. Stackars gamla mormor tyckte det var olidligt tyst nu när vi var hemma igen. Det är klart, kontrasten blir öronbedövande. Vi spelade boll ute i den förvildade trädgården och Viktor var 'flygande målvakt'. Självfallet! Vi är chockade. Det är ju inte så att jag och Johan är några fotbollsfantaster direkt, men han har full koll!

På kvällen var vi nere hos Per och Inger som gulligt nog ställde upp med både supergod middasg och sängplats samt ohemula mängder handdukar och ett par lakan mer än beräknat. Lilla Ella hade mosat i sig vindruvor, kakor och choklad hos mormor och mådde sådär på kvällen. Först ville hon bara sitta och mysa med Per, sen somnade hon på en sekund kl. 18.30 (iofs väldans skönt) ända tills Viktor som låg och läste ropade 'Ella KRÄKS!' Suck! Lilla älskade unge, alldeles nyvaken, naken, huttrandes i duschen, inkletad i kräks. Nya kläder, nya lakan, mer handdukar... och så igen.. och igen! Tillslut kom hon upp och satt med oss helt matt när vi drack kaffe. Stackars mormor var också förstörd. Det var ju hennes vindruvor. I morse var hon fortfarande inte helt 100 och har sovit hela vägen hem, en stund på eftermiddagen till och otippad nog var hon pigg och kry nu när det var sovdax. Lilla skruttan.

Vi känner oss som ett riktigt praktexempel till barnfamilj! Kommer inkrashandes med kräkiga barn, som lite otacksamt tuggar på en halv korv, ratar efterrätten och vill titta på film... Sen glömmer vi hälften av våra grejor, eftersom vi spridit ut oss på en sekund och nu hemma igen, fattas vi ändå en kudde... suck! Tur att vi är släkt, då blir man inte av med oss så lätt! (KRAM)

En klassisk Viktorkommentar i veckan!

'-Mamma, när barn växer blir de långa, när vuxna växer blir magen tjock!'

Han är för skön!