Jobb idag igen, känns som vi varit lediga både länge och alldeles för kort! Redan på Skärtorsdagen hoppade vi på tåget till Östersund för att träffa 5960! Vi kände oss som sköna barnfamiljen då vi stuvar in en kräkis, en supertrotsig och 2 stressade föräldrar i hytten. Till råga på allt funkade inte eluttaget i SJ's vagn från 60-talet. Typiskt! Viktor tycker iallafall det är jättehärligt att åka tåg och gillar att ligga och spana ut när vi dunkar förbi glesbygden.
Vaknade till SNÖ! Skumt när man kommer från ett våryrt Skåne där knoppar verkligen brister (syrénen vid domkyrkan har slagit ut). Snälla pappa Sven kom och mötte på stationen kl 06.20 och vi fick 2 mysiga dagar med föräldrarna också. Jag och Johan passade givetvis på att dra på stan. Man gillar liksom att shoppa i andra städer. MQ blir roligare på nåt vis (!!).
På måndag morgon satte sig glömska familjen på buss 162 mot Bydalen. Ragnar fick sladda in på busstorget ca 20 sek innan avgång då vi glömt vagnen i bilen...då har vi ändå stått en 15-20 min och väntat på bussen eftersom vår snälle bilchaufför trodde att det skulle ta 10 min att köra dit. Ok att deras bil låter som en traktor men det är faktiskt en Opel.
När vi väl var framme skyndade vi klart in i skidshopen för att hyra grejor till kidsen så vi kunde börja hetsåka. Johen efter en liten stund, lagom när Viktor fått på sig pjäxor. '-Har du sett min telefon?'. '-Du menar din hemliga prototyptelefon från jobbet som de typ måste tysta dig om du tappar bort den'. '-Ja, den.' '- Nej.'.
Tur att alla i Jämtland är så otroligt trevliga, inom 3 min hade Johan 2 telefonnummer hem till busschaffisen, som dessutom efter Johan ringt sin telefon typ 20 ggr vågade svara iden. Den låg kvar i nätfickan på stolsryggen, men var åter i hans hand efter en timme. Då hade jag nästan tappat Ragnars vantar och senare samma dag glömde vi Inas mammas skidor i backen (hela natten!). Tur att vi inte var i Åre.. Barna lyckades vi iallafall hålla koll på och inte glömma nånstans faktiskt. Jo, just det. En mindre lyckat glömning var ju också Ragnar som glömde Cumberlandsåsen till patén. Det gick nästan lika bra med lingonsylt, men det gick inte så bra med jordgubbssylt till blodpuddingen senare i veckan.
Viktor var, som vanligt, rätt så skeptisk i början, men det tog sig och efter lite mammaångest dag 2 (jag blir irriterad på honom när han inte ens vill försöka och blir som en säck potatis, då blir han jätteledsen för att jag blir arg.. ja, ni förstår hur bra det blir), så tog pappan över och då lossnade det. Sista dagen hade han inte ens tid att käka glass och åkte kanske 15 åk!
Ragnar hade en liten fanclub hela veckan. '-Va e Jang-Na??' '-Jang-Na köra Ella vagn', '-Mamma, neeeej, Jang-Na mata Ella', '-Va e Jang-Na??'. Lilla skrutt, hon blev kär! Ella ville inte åka skidor och uppskattade inte kalla vantar utan tyckte mest det var mysigt att sitta i vagnen och kolla på. Äta glass i solen var också en hit. Vi slarvade såklart lite med eftermiddagssovning så en kväll till Bolibompa (18.00) ser vi ett liten huvud nästan göra en framåtdykning ur soffan. Då satt hon upp och somnade, lilla hjärtat. Fjälluft är bra!
Vi är sjukt avundsjuka på fam Asklund (den yngre) som har ett superschysst hus som vi också vi ha. Fast gärna i Lund. Vi hopppas på att påskfirandet blir en tradition!
söndag 19 april 2009
söndag 5 april 2009
Älskade unge
Såja! Då var vi hemma igen efter en lite hektisk helg. Det började väl redan i torsdags. Johan var ute med lite kollegor och Viktor var hos lill-David och lekte. Ella och jag skulle tvätta (Johan bokar tider, och meddelar oss!) Vi ner i tvättstugan, Ella tycker det är supermysigt att 'hjälpa till' och vi är störtnöjda över att ha fått igång 3 fulla maskiner redan lite innan vår tvättid börjar! Vi drar upp på Mårtenstorget för att handla lite till pajen jag ska baka sedan och käka en glass i solen. Jag känner att jag har koll på läget! Sen får vi lite bråttom hem för att hinna hänga tvätten innan vi ska hämta Plutten. Tillbaka i tvättstugan hittar vi vår genomsura, halvtvättade tvätt göra stora stora sjöar på golvet där den är slängt. Skitförbannad går jag ut för att kolla att det verkligen är vår tid.... och den är ju i morgon .... suck! Tur för Johan att han inte svarade.
Johan och Viktor drog till Stapelbäddsparken lördags morgon kl. 7.30 (hmm.. vet inte vem som är mest drivande) och åkte skateboard. Johan är stel som en pinne och gnölar lite om en blå tumme. Jaja, ger man sig in i leken får man leken tåla..
Sen hoppade vi in i bilen och körde till Karlshamn, vår vana trogen hittade vi ett förfärlig fikaställe, som dessutom luktade bajs. Viktor passade på att bränna sig på (den första?) lilla ilskna brännässlan. Vi hade paj och bröd i bagaget och väl framme på Hantverkaregatan 55 blev det bus och stoj och kurragömma. Stackars gamla mormor tyckte det var olidligt tyst nu när vi var hemma igen. Det är klart, kontrasten blir öronbedövande. Vi spelade boll ute i den förvildade trädgården och Viktor var 'flygande målvakt'. Självfallet! Vi är chockade. Det är ju inte så att jag och Johan är några fotbollsfantaster direkt, men han har full koll!
På kvällen var vi nere hos Per och Inger som gulligt nog ställde upp med både supergod middasg och sängplats samt ohemula mängder handdukar och ett par lakan mer än beräknat. Lilla Ella hade mosat i sig vindruvor, kakor och choklad hos mormor och mådde sådär på kvällen. Först ville hon bara sitta och mysa med Per, sen somnade hon på en sekund kl. 18.30 (iofs väldans skönt) ända tills Viktor som låg och läste ropade 'Ella KRÄKS!' Suck! Lilla älskade unge, alldeles nyvaken, naken, huttrandes i duschen, inkletad i kräks. Nya kläder, nya lakan, mer handdukar... och så igen.. och igen! Tillslut kom hon upp och satt med oss helt matt när vi drack kaffe. Stackars mormor var också förstörd. Det var ju hennes vindruvor. I morse var hon fortfarande inte helt 100 och har sovit hela vägen hem, en stund på eftermiddagen till och otippad nog var hon pigg och kry nu när det var sovdax. Lilla skruttan.
Vi känner oss som ett riktigt praktexempel till barnfamilj! Kommer inkrashandes med kräkiga barn, som lite otacksamt tuggar på en halv korv, ratar efterrätten och vill titta på film... Sen glömmer vi hälften av våra grejor, eftersom vi spridit ut oss på en sekund och nu hemma igen, fattas vi ändå en kudde... suck! Tur att vi är släkt, då blir man inte av med oss så lätt! (KRAM)
En klassisk Viktorkommentar i veckan!
'-Mamma, när barn växer blir de långa, när vuxna växer blir magen tjock!'
Han är för skön!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)