Fjällen

Jobb idag igen, känns som vi varit lediga både länge och alldeles för kort! Redan på Skärtorsdagen hoppade vi på tåget till Östersund för att träffa 5960! Vi kände oss som sköna barnfamiljen då vi stuvar in en kräkis, en supertrotsig och 2 stressade föräldrar i hytten. Till råga på allt funkade inte eluttaget i SJ's vagn från 60-talet. Typiskt! Viktor tycker iallafall det är jättehärligt att åka tåg och gillar att ligga och spana ut när vi dunkar förbi glesbygden.

Vaknade till SNÖ! Skumt när man kommer från ett våryrt Skåne där knoppar verkligen brister (syrénen vid domkyrkan har slagit ut). Snälla pappa Sven kom och mötte på stationen kl 06.20 och vi fick 2 mysiga dagar med föräldrarna också. Jag och Johan passade givetvis på att dra på stan. Man gillar liksom att shoppa i andra städer. MQ blir roligare på nåt vis (!!).

På måndag morgon satte sig glömska familjen på buss 162 mot Bydalen. Ragnar fick sladda in på busstorget ca 20 sek innan avgång då vi glömt vagnen i bilen...då har vi ändå stått en 15-20 min och väntat på bussen eftersom vår snälle bilchaufför trodde att det skulle ta 10 min att köra dit. Ok att deras bil låter som en traktor men det är faktiskt en Opel.

När vi väl var framme skyndade vi klart in i skidshopen för att hyra grejor till kidsen så vi kunde börja hetsåka. Johen efter en liten stund, lagom när Viktor fått på sig pjäxor. '-Har du sett min telefon?'. '-Du menar din hemliga prototyptelefon från jobbet som de typ måste tysta dig om du tappar bort den'. '-Ja, den.' '- Nej.'.

Tur att alla i Jämtland är så otroligt trevliga, inom 3 min hade Johan 2 telefonnummer hem till busschaffisen, som dessutom efter Johan ringt sin telefon typ 20 ggr vågade svara iden. Den låg kvar i nätfickan på stolsryggen, men var åter i hans hand efter en timme. Då hade jag nästan tappat Ragnars vantar och senare samma dag glömde vi Inas mammas skidor i backen (hela natten!). Tur att vi inte var i Åre.. Barna lyckades vi iallafall hålla koll på och inte glömma nånstans faktiskt. Jo, just det. En mindre lyckat glömning var ju också Ragnar som glömde Cumberlandsåsen till patén. Det gick nästan lika bra med lingonsylt, men det gick inte så bra med jordgubbssylt till blodpuddingen senare i veckan.

Viktor var, som vanligt, rätt så skeptisk i början, men det tog sig och efter lite mammaångest dag 2 (jag blir irriterad på honom när han inte ens vill försöka och blir som en säck potatis, då blir han jätteledsen för att jag blir arg.. ja, ni förstår hur bra det blir), så tog pappan över och då lossnade det. Sista dagen hade han inte ens tid att käka glass och åkte kanske 15 åk!

Ragnar hade en liten fanclub hela veckan. '-Va e Jang-Na??' '-Jang-Na köra Ella vagn', '-Mamma, neeeej, Jang-Na mata Ella', '-Va e Jang-Na??'. Lilla skrutt, hon blev kär! Ella ville inte åka skidor och uppskattade inte kalla vantar utan tyckte mest det var mysigt att sitta i vagnen och kolla på. Äta glass i solen var också en hit. Vi slarvade såklart lite med eftermiddagssovning så en kväll till Bolibompa (18.00) ser vi ett liten huvud nästan göra en framåtdykning ur soffan. Då satt hon upp och somnade, lilla hjärtat. Fjälluft är bra!

Vi är sjukt avundsjuka på fam Asklund (den yngre) som har ett superschysst hus som vi också vi ha. Fast gärna i Lund. Vi hopppas på att påskfirandet blir en tradition!