Johan och Viktor drog till Stapelbäddsparken lördags morgon kl. 7.30 (hmm.. vet inte vem som är mest drivande) och åkte skateboard. Johan är stel som en pinne och gnölar lite om en blå tumme. Jaja, ger man sig in i leken får man leken tåla..
Sen hoppade vi in i bilen och körde till Karlshamn, vår vana trogen hittade vi ett förfärlig fikaställe, som dessutom luktade bajs. Viktor passade på att bränna sig på (den första?) lilla ilskna brännässlan. Vi hade paj och bröd i bagaget och väl framme på Hantverkaregatan 55 blev det bus och stoj och kurragömma. Stackars gamla mormor tyckte det var olidligt tyst nu när vi var hemma igen. Det är klart, kontrasten blir öronbedövande. Vi spelade boll ute i den förvildade trädgården och Viktor var 'flygande målvakt'. Självfallet! Vi är chockade. Det är ju inte så att jag och Johan är några fotbollsfantaster direkt, men han har full koll!
På kvällen var vi nere hos Per och Inger som gulligt nog ställde upp med både supergod middasg och sängplats samt ohemula mängder handdukar och ett par lakan mer än beräknat. Lilla Ella hade mosat i sig vindruvor, kakor och choklad hos mormor och mådde sådär på kvällen. Först ville hon bara sitta och mysa med Per, sen somnade hon på en sekund kl. 18.30 (iofs väldans skönt) ända tills Viktor som låg och läste ropade 'Ella KRÄKS!' Suck! Lilla älskade unge, alldeles nyvaken, naken, huttrandes i duschen, inkletad i kräks. Nya kläder, nya lakan, mer handdukar... och så igen.. och igen! Tillslut kom hon upp och satt med oss helt matt när vi drack kaffe. Stackars mormor var också förstörd. Det var ju hennes vindruvor. I morse var hon fortfarande inte helt 100 och har sovit hela vägen hem, en stund på eftermiddagen till och otippad nog var hon pigg och kry nu när det var sovdax. Lilla skruttan.
Vi känner oss som ett riktigt praktexempel till barnfamilj! Kommer inkrashandes med kräkiga barn, som lite otacksamt tuggar på en halv korv, ratar efterrätten och vill titta på film... Sen glömmer vi hälften av våra grejor, eftersom vi spridit ut oss på en sekund och nu hemma igen, fattas vi ändå en kudde... suck! Tur att vi är släkt, då blir man inte av med oss så lätt! (KRAM)
En klassisk Viktorkommentar i veckan!
'-Mamma, när barn växer blir de långa, när vuxna växer blir magen tjock!'
Han är för skön!